Har haft den sämsta och bästa helgen, känslomässigt på länge.
Bröt ihop totalt i fredags, mycket jobbigt,
men skakade av mig det nästan lika snabbt som
ångesten kom krypande på mig.
Pallar inte att vara medveten om hur dåligt jag egentligen mår...
Men så, lika snabbt, kan de vända
och känslor så starka som man nästan glömt att man kan känna,
stormar en och hela kroppen och själen fylls av en varm pirrig känsla...
...Den vill jag inte bli av med... *ler*
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar